Fyrverkerihelvetet

Imorgon bryter fyrverkerihelvetet lös. Det är Djävulens gissel och gör hela nyår till en mardröm, för hundägare i allmänhet och skotträdda hundar i synnerhet. Jag hatar smällare! Vad är det för snorungar, unga som gamla, som finner nöje i att höra på dessa oljud? Jag förstår inte nöjet. Nej, lägg pengarna på något som varar och skippa denna menlösa aktivitet som sätter dödskräck i så många hundar.

Jane Eyre

Ikväll går filmatiseringen av min absoluta favoritklassiker på TV - Jane Eyre. Måtte de göra den rättvisa. Jane Eyre är en sann hjätinna, stark, smart och rättfram, dessutom är hon inte tvålfager. Har de valt en fotomodell att spela henne blir jag lack.

Nyss upplevd diskussion

M försöker få upp mig ur sängen och provar med att kväva mig.

- Nej gå av mig, du är så tung.
- Varför är jag dum?
- Du har väl ätit för mycket julmat.

Nu är glada julen slut slut slut. Julegranen kastas ut ut ut (fast jag har inte haft någon). Vi hade istället julgransplundning igår genom att äta pizza. Då kändes det att julen var över. En pizza tar död på alla julkänslor. Man borde ha mer juliga traditioner kring nyår och trettonhelgen också, så att man drar ut på julen lite. Den är för kort. Bara fyra dagar om man räknar dan innan.

Nu är det fyra dagar kvar av 2007 och hög tid att införliva detta års nyårslöften, då ni snart ska avge nya. Jag har varit riktigt föreutseende för jag har redan klarat av 2008:s nyårslöfte och slutat snusa!

I år tycker jag att ni ska skippa alla nyårslöften om att gå ner i vikt, börja träna mer och bli bättre på att höra av sig till gamla släktingar. De håller aldrig i alla fall. Lägg er på en realistisk nivå. Typ - jag ska röra på mig en gång i veckan, äta en frukt om dagen, inte äta kaffebröd varje dag, försöka sova minst sju timmar varje natt, dammsuga minst tre gånger i månaden och inte äta mer än en pizza i månaden.

God jul

Nu går jag snart in i julrusets dimma, och kommer ut först på torsdag. Julen är en magisk högtid. Jag älskar julen. Vacker, mysig och på samma gång lite vemodig. Vi minns alla dem vi saknar och tänker på dem som är ensamma.

Den här julen har alla chanser att bli en succé. För första gången på mycket länge har vi ett litet barn närvarande på julaftonskvällen, nämligen min lilla brorson, och att studera honom ska bli kul. Det enda orosmolnet som jag kan se nu är de väderstörningar som hotar att slå ut Kalle Anka. Även om det är olidligt tråkigt att se alla filmsnuttar som jag nu sett 28 gånger så hör det till. Det är bara när hackspetten kommer som jag tar en väldigt lång kisspaus.

Slutligen vill jag bara önska alla mina kära bloggbesökare en riktigt mysig jul. Kram Malin

Sex i strumpan

Är du inte klar med juklapparna än eller har du inte hittat tillräckligt bra klappar? Ta det lungt. Aftonbladet vet råd. De tipsar om att du kan ge bort sex i julklapp. Billigt och alltid uppskattat.

Se upp för kineserna!

2008 tycks bli året då allt är kinesernas fel. Kaffet kommer att bli dyrare, för att kineserna som är 1,3 miljarder börjat dricka mer kaffe. Mjölken kommer att bli dyrare och det är också... just det, kinesernas fel, eftersom de börjat använda mjölkprodukter. Kineserna har tydligen tröttnat på ris.

Från tjuvlyssnat.se

3:ans spårvagn, mellan Brunnsparken och Kungsportsplatsen

Två tjejer ~17 står och pratar om det senaste provet.
Tjej 1: Asså, jag tyckte provet var alldeles för svårt! Hon tog inga frågor om det som stod i boken.
Tjej 2: Nä, jag vet! Hon kan ju inte förvänta sig att man ska lyssna på lektionerna… Det gör man ju bara inte!

Den kan ju inte ha pratat om mig i alla fall, för jag bor ju inte i Göteborg...

Det slår aldrig fel

Hur jag än bär mig åt lyckas jag alltid få julkort av dem jag inte har skickat till, och skicka till dem som jag inte får av.

Från tjuvlyssnat.se

Resturangområdet, Liseberg

Två småbarn ~4 springer runt och leker kull. Det barn som jagar det andra ramlar plötsligt, och en kvinna ~60 går fram fram och försöker hjälpa till.
Kvinna ~60 (med snäll röst): Hur gick det? Är du okej? Var är dina föräldrar?
Barnet ~4 (skriker): Släpp mig, pedofil!
Barnen springer till sina föräldrar medan folk runt omkring kollar misstänksamt på kvinnan som ser chockad ut.

The Hoff

På grund av noll inspiration och ork, låter jag idag The Hoff stå för underhållningen.

Jag läste i någon tidning att nio av tio är stressade veckan innan jul. Jag hör inte till dem. Jag känner mig faktiskt för trött för att bli stressad överhuvudtaget, helt apatisk. Jag orkar inte ens sitta upprätt, jag är som ryggradslös. Måtte jag komma ur detta tillstånd innan jul, annars finns risk för att den rätta julstämningen aldrig når mitt barnsliga hjärta.

Nu är det dan före dan före dan före dan före dan före dan före dopparedan. Och som en försmak till vad som komma skall lägger jag mig nu och läser min Karl Bertil Jonssonbok.

Ofattbara inköp

Man brukar tala om skämsobjekt i cd-hyllan, men i mitt fall är det i garderoben man hittar de värsta pinsamheterna. Kolla bara på denna genomskinliga svarta top som jag införskaffade för ett antal år sedan. NÄR och framför allt HUR hade jag tänkt använda denna gräsliga kreation? Och varför har jag den kvar? Jag lär ju knappast klä ut mig till luder på någon kommande maskerad.

Veckans lista

Veckans vilseledande marknadsföring: Felix jultallrik. Skynda er! Den finns endast i "begränsat antal". (Det blir dock lite tragiskt när man tänker att detta kanske kommer att bli vissas julbord på julafton...)

Veckans irritationsmoment: Hur tänker man när man har 8 spritpraliner per lager i Alladinasken? Vem i hela världen gillar dem?!


Veckans kvinnofälla: Jag har skrivit julkort åt min pojkväns släkt och vänner (och han har inte ens bett om det).


Veckans pinsamhet: På luciamorgonen på jobbet fick vi glögg. Jag frågade den manliga mattanten lite busigt vilken av dem som det var alkohol i? Han tyckte inte att jag var ett dugg rolig utan svarade utan att dra på mun: "Det är inte alkohol i någon". Nähä sa jag, tog en kopp glögg och kände mig som en alkoholist.


Veckans mysterium: Världen spekulerar vilt i huruvida David Beckham (som härmat Ljungberg och blivit kalsongmodell) har fyllning i kallingarna eller inte. Mysteriet lyder - vem fan bryr sig? Någon?

Snurriga Lisa

Det är ute med mig nu. I förrgår sa jag käckt till eleverna att "nu syns vi inte mer före jullovet så jag tänkte avsluta lite stämningsfullt med att läsa en julsaga". Jag släckte ner och läste sagan. Sedan önskade jag eleverna ett skönt lov och sa hej då. De såg lite förvirrade ut och plockade ihop sina saker under tystnad. När de precis skulle gå vände sig en kille om och sa:
- Har vi inga lektioner nästa vecka?
- Nej men gud!... Vad gör jag?! Det är ju en vecka kvar. Jag tar tillbaka alltihop. Ha inte ett bra jullov... än. Vi ses på måndag!
"Borta" är bara förnamnet. Ibland blir jag orolig för mig själv...

Paket på vift

Förra veckan fick jag sms-avisering om att mitt paket fanns i Säter! Jag tyckte det kändes lite långt att åka över 7 mil för att hämta ett paket. Många telefonsamtal krävdes, men nu ser det ut att paketet lämnat Säter och hamnat i Örebro. Jag följer mitt pakets äventyr på postens hemsida. Spänningen stiger - ska det hinna fram till jul?

14 dec kl 02:20 Örebro, Försändelsen har sorterats
13 dec kl 20:04 Örebro, Försändelsen har sorterats
12 dec kl 16:48 ICA Supermarket Säter, Felsorterat. Försändelsen kan bli försenad
9 dec kl 11:30 Posten, SMS-avisering har skickats till mottagaren
7 dec kl 08:40 Posten, SMS-avisering har skickats till mottagaren
6 dec kl 15:15 ICA Supermarket Säter, Försändelsen har kommit till Postens serviceställe
6 dec kl 00:11 Örebro, Försändelsen har sorterats
5 dec kl 17:51 Jönköping, Försändelsen har sorterats
5 dec kl 04:07 ELLOS AB, Posten har mottagit elektronisk förhandsinformation

GI

Jag har några kollegor som äter GI-mat. Själv få jag känna mig som en kolhydratbov av stora mått på lunchrasten med stora lass pasta, ris eller potatis i lådan. Idag råkade jag, min nöt, utrycka mig skeptisk mot metoden och det skulle jag inte gjort. Hela lunchen fick jag höra på en lång engagerad föreläsning om hur bra vi mår av att bara äta fett och proteiner. All forskning som visade motsatsen var bara bluff och båg. Hon lät riktigt sur på mig: "Jag tycker faktiskt att man ska läsa på innan man skapar sig en uppfattning". Jag tror jag äter på mitt kontor i fortsättningen...

Är det någon som inte har köpt juklapp till mig än? Jag önskar mig denna underbart söta väckarklocka från cosas.se. Om den här ringer på morgonen kan man ju inte ens bli sur...

Emo

Jag har alltid upplevt mig själv som rätt ungdomlig och har i jämförelse med de andra lärarna på skolan känt att jag har bra koll på kidsen. Det är jag som under fikat fått berätta vad till exempel bilddagboken, snyggast.com, facebook och LAN är för någonting. Men min självkänsla har fått sig en knäpp och jag har insett att jag inte vet allt om vad ungdomarna har för sig. Jag har bland annat noterat ett nytt modeord på senaste tiden - "emo". Emo? Vad i helskotta är det? Tack och lov finns det google. Här kommer en snabblektion i begreppet:

Ordet emo härstammar från musikstilen emotionell hardcore, därav ordet emo. Detta begrepp har sedan blivit synonymt med den klädstil som kallas "fashioncore" ( typ svart rufsigt hår, snedlugg, mycket kajal, stuprörsjeans, tröjor med tryck, nitbälte och tygskor). Men emo och fashioncore är egentligen två skilda saker som inte behöver gå hand i hand. Så nu vet ni det.

Oj vad gammal man känner sig ibland. Det kanske är lika bra att skaffa glasögon på nästippen redan nu.

Veckans aptitretare

Jag glömde en kategori i gårdagens lista - veckans aptitretare: I förrgår frågade farmor om jag ville ha ett "wienerbröd med mormors hosta". Jag tackade gladeligen ja. Har man jobbat inom vården finns inte begreppet kräsmagad i ens värld...

Veckans lista

Veckans sötaste sumo: 8 månader och nitton kilo.


Veckans lögn: Barnmatsföretaget Hipp skickar ut en pekbok till barn trots att reklam riktad till barn är förbjudet. "Men vadå", säger de. "Det är föräldarna som ska roas av pekboken". Yeah right...

Veckans antiklimax: Finallåten i Idol. Smörigast någonsin. Jag får utslag när en låt innehåller orden moment, love, heart, forever och to night. Och är det någon som kan nynna på melodin idag? Nej tänkte väl det.

Veckans jippi: Min favorit Amanda kom tvåa i Idol. Nu kan hon köra sitt race och slipper spela in en förproducerad massprodukt till skiva på två dar. Marie passade helt enkelt bättre att vinna och alla tidigare år har visat att det går sämre för ettan än för dem som kom efter.

Veckans medelåldersrevansch: Tittarsiffrorna visade att På spåret hade fler tittare är semifinalen av Idol förra veckan. Heja Ingvar! Igår lär fallet ha varit det motsatta för då gästades På spåret av Sveriges mest självgoda man, vars hela ögon ingen sett på tjugo år, Jan Guillou.

Veckans blogg: Julbocken i Gävle börjar blogga. Hmm... det låter som det kan bli en spännande blogg. "Idag stod jag still på torget hela dan och imorgon ska jag... också stå still på torget hela dan."

Veckans irritationsmoment: Minst tre gånger varje reklampaus får man se H&M:s avklädda och oförskämt snygga julmodell åma sig i slow motion, under den period på året då man äter som mest.

Veckans skräll: Jag ska gå ut på krogen ikväll! Det var nästan ett år sen.

Igår var jag på mitt första julbord. Det var gott och fyllt av flott. Som tur var hade de inget torkat grishuvud på bordet. Finns det någon osmakligare och mer förnedrande tradition än den? (foto Ann-Sofi Rosenkvist)

Enligt min senaste undersökning är sill det viktigaste på julbordet för en majoritet av mina läsare, däribland jag själv. Det var förvånande... Men jag talar inte om hur många datorer jag röstat ifrån :)

Julstämningen är bortregnad

Enligt Bondepraktikan bestämmer Nikolaidagen månadens väder. Jippi... När jag läste att det skulle bli en grön jul trodde jag de menade en miljövänlig jul.

Att kunna kyssas är viktigt. Kan man inte det finns stor risk för att det inte blir något förhållande. Det konstaterar ett gäng forskare som presenterar sin undersökning i tidningen Evolutionary Psychology. Hela 59 % av männen och 66 % av kvinnorna har fått kalla fötter sedan det visat sig att daten var en usel tungrullare. Men hav hopp, man kan träna upp sig. Jag drar mig till minnes ett tips jag läste när jag var yngre. Man skulle gröpa ur en tomat och träna på (nej jag provade inte!). Annars kan man ju alltid använda handryggen. Studien visade också att kvinnor ser kyssen som en ledtråd till förhållandets framtid medan medan männen ser den som ett första stadie till sexuell kontakt. Hmm... Förbluffande! Vem som har bekostat forskningen och vilket syftet var framgår inte av artikeln.

Mums, har precis avnjutit en måltid bestående av fiskgratäng, pressad potatis, kålrotsstavar och kokt broccoli. Jag känner mig så duktig! Dessvärre resulterade den goda och mäktiga maten i magknip, men jag tänkte att om jag sätter mig framför datorn och tar en snus så går det nog över...

Ett 28-årigt barn

Julen är barnens högtid brukar det sägas. Har man inga barn får man helt enkelt bli ett själv. Jag blir alltid som ett barn i juletider. Det här är lite pinsamt så ni får inte mobba mig:

1. Jag vill bara läsa barnböcker med jultema, typ Pettsons jul, Madickens jul och barnen i Bullerbyns jul.
2. Jag har en adventskalender på nattygsbordet. Ja det är sant, ICA:s klassiker med rim. Det är nostalgi.
3. Jag följer julkalendern på TV. Slaviskt.
4. Jag och mina syskon hänger upp strumpor vid öppna spisen kvällen innan julafton.
5. Jag springer och tittar efter tomten i fönstrena på julaftonskvällen (men det gör min bror också och han är snart trettio och har barn).

Dop

Igår var jag på dop då lilla Agnes Maria döptes och jag blev fadder/gudmor. Dopet ägde rum i byns gamla hembygdsgård, en släktgård anno 1600-tal där allt står orört. Det var otroligt vackert och stämningsfullt. Jag gick in med hela min själ i både sång och bön och kände nästan att jag blev lite religiös av bara farten.

Jag är ledsen, men det blir ingen lista den här veckan... Jag har jobbat både dag och två halvnätter, julstädat och därtill blivit gudmor, så nu orkar jag inte få till någon lista. Ni får ha överseende. Jag lovar att vara tillbaka med nya tag nästa helg. Eller lovar försöka i alla fall...

Jag var hos tandläkaren idag. Hon behandlade mig som ett barn. "Har du använt tandtråd nu då? Hur är det med dina matvanor? Läsk? Saft? Kakor? Låter du det gå tre timmar mellan måltiderna? Äter du flourtabletter? Och inga sötsaker nu! "Jag kände mig jättedålig och skyldig och lovade, som vanligt, att bättra mig. Vilket jag säkert gör också. I typ en vecka...

Igår var jag med om något obehagligt. Jag drack eftermiddagskaffe tillsammans med fyra jobbarkompisar då någon börjar skämta om en kaffefläck på bordet. Alla tittar på fläcken och skrattar hysteriskt och då menar jag verkligen hysteriskt. Jag tittar också på fläcken och fattar absolut ingenting. Jag känner mig skitdum och skrattar också med som en galning och känner mig ännu dummare som skrattar falskt. Vet ni hur svårt det är att skratta hysteriskt på låtsas? Prova får ni se. Nu får jag fundera resten av livet på vad det var som var så in - i - vassen kul med den där kaffefläcken.

Har precis haft en helt omöjlig diskussion med en elev som ansåg att det var rätt att plåga djur för sitt höga nöjes skull. Enligt honom är människan en högre ras och kan göra vad den vill med ett djur. Jag blir alldeles matt... Det är svårt att vara pedagogisk och inte bara bli arg i ett sådant läge. Även om jag misstänker att han mest vill få uppmärksamhet.

Av min högst ovetenskapliga undersökning kan jag konstatera följande:

Om mina läsare var tvungna att välja skulle 7 % välja att ha spagetti som hår och 21 % att alltid fisa när de kramas. Och hela 71 % skulle faktiskt välja att aldrig mer använda dator. Av detta resultat kan jag dra den viktiga slutsatsen att folk är mer rädda för att fisa än vara fula i håret och datorn är långt ifrån livsviktig för alla.

Skratt

Jag har en kollega ett par dörrar bort som skrattar jättehögt, men det är inget irriterande skratt, utan ett härligt melodiskt skratt som nästan gör mig lite avundsjuk. Jag brukar tänka på hur olika allas skratt låter ibland när jag sitter här och kurar i mitt arbetsrum. En del fnissar, en del gnäggar, en del skriker och en del skrattar ljudlöst. Och plötsligt slår det mig att jag inte har en aning om hur mitt eget skratt låter i andras öron.

Tjuvlyssnat

- Ja, jag började nästan grina.
- Men gud vad kul!

(En lärare pratar med annan lärare om en bra elevredovisning).

Jag är så blödig ibland och värre blir det med åren. Igår hann jag inte mer än sätta på dokumentären Viktorias hjärta förrän jag började böla. Dokumentären om denna lilla hjärtsjuka flicka var otroligt rörande, att se när hon tar de första springstegen efter att ha skrivits ut från sjukhuset med nytt hjärta och lyckligt ropar till sin mamma:
- Mamma! Mamma! Jag blir inte trött!
Åh... nu måste jag sluta skriva om det annars börjar jag gråta igen.

Tut

Jag och några kollegor kom att prata om svenskarnas mesiga agerande i trafiken, och hur ovanligt det är att vi tutar. En av mina kollegor berättade att hennes man sjunker långt ner i sätet när hon, som är av utländsk härkomst, tutar ilsket i trafiken. Själv har jag bara ytterst sällan lyckats få till någon liten fjantig tut och då alldeles för sent. En annan kollega berättade att en kvinnlig vän till honom tutat på en bilist som kört ut i en rondell utan hänsyn. Denne förföljde (!) henne då ända hem och först när hon parkerade på sin gård gled han sakta vidare. Scary! Nu har då jag tutat för sista gången. Man vet aldrig vem man tutar på.

Hjälp mig - jag har fått halkfobi!

"Halkfobiker kännetecknas precis som andra fobiker av en stark och ofta obefogad rädsla för ett visst fenomen eller djur. Symptomen för en halkfobiker är extrem rädsla för att få sladd och halka av vägen. Halkfobikerna ses ofta mitt i vägen i extremt låga farter på vintern, med en lång kö av irriterade bilister efter sig. Halkfobikern har en något stirrig blick, kramphåller ratten och sitter något famåtlutad (jämför med en övningskörare). Fobin uppstår ofta av att personen i fråga varit med om någon halkolycka av varierande grad. Dessa händelser sätter sedan sina spår och bilisten får i fortsättningen mycket svårt att lita på vägen och sin egen körförmåga. Någon fungerande terapimetod är ännu ej känd, då detta är en relativt ovanlig fobi som saknar forskning. Råd om behandling mottages tacksamt och övriga bilister uppmanas visa hänsyn och förståelse för dessa trafikens bromsklossar."*

Källa:
*Fruktansvärda fobier av Malin Maruska Maräng Borgsväng

Sthlm

Nu har jag kommit hem från storstaden. Det var superkul att vara där, men jag känner att jag gjort rätt som flyttat därifrån. Jag gillar verkligen Sthlm, men samtidigt mår jag mycket bättre här. Jag är helt enkelt lugnare och känner mig inte lika pressad över att vara och göra "rätt" här. Jag känner mig lätt "fel" i Stockholm. Det är säkert inbillning, men jag kände mig i vägen för alla i helgen. Det var som om det bara var jag som vejde undan för folk och alla andra gick rakt på, ändå krockade jag med flera stycken. Jag har väl glömt hur man går slalom i en folkmassa helt enkelt, ett tecken på att det var några år sedan jag bodde i Stockholm. Jag har glömt bort hur man trängs med finess.

Samtidigt känns det som jag är på zoo för jag stirrar så mycket på folk. Jag är ju van att se samma människor varje dag, aldrig några nya ansikten, stilar eller typer. När vi åkte buss satt jag som på en tennismatch och tittade från sida till sida för att spana in så många som möjligt. Det är så kul att "titta på folk". Jag är numer som en turist i min forna hemstad. Och allvarligt talat - jag föredar att vara turist framför innevånare.

Veckans lista

Imorgon ska jag åka till Sthlm så därför kommer veckans lista redan idag. Håll till godo. Vi ses efter helgen!

Veckans politik: En Saudiarabisk kvinnan blev gruppvåldtagen och dömdes till 200 piskrapp och 6 månaders fängelse – för att hon frivilligt satt sig i en bil med en man som inte var hennes släkting. Hon åkte med en manlig vän då de bägge blev överfallna och våldtagna. Fegisen Bush vill inte kommentera Saudiarabiens agerande då han anser att det är en intern angelägenhet. Sen när har han brytt sig om det?

Veckans sport: England missar EM och allt är – i vanlig ordning – tränarens fel. Paradoxalt nog visar det sig att nyss avskedade Svennis är den framgångsrikaste tränaren genom tiderna, statistiskt sett.

Veckans idiot: En lärare på Lidingö har haft sex med sin 14-åriga elev. Aha… nu förstår jag varför vi har glassväggar i klassrummen.

Veckans aptitretare: Verkligheten överträffar dikten. Indonesiska Dedes kropp är helt täckt av trälikande vårtor (klicka på bilden för förstoring). Plötsligt känns finnen på hakan inte så jobbig…

Veckans uppvaknade: Jag trodde bara att det var halvkriminella gangsters som tittade på våldsfilmer på nätet, men tydligen gör var och varannan tonåring det. Vakna föräldrar! Ställ datorn i köket!

Veckans repris: Ännu en "Så har vi sex"- rubrik. Herregud! Folk vet väl för fan själva hur de har sex.

Veckans Chock (?): Blonda, snygga, svenska Malin Åkerman pruttar och svär i nya Hollywoodfilmen Heartbreak kid och rubrikerna gapar stort. Tänk att det fortfarande en bra bit in på 2000-talet blir stor uppståndelse (och stor humor) när en snygg tjej pruttar. För er som fortfarande tror att fina flickor inte fiser - ni tror fel.

En lek på liv och död

Nu är jag fly förbannad! Vad är det för jubelidioter som leker med livet varje dag? Som inte bryr sig fast de håller på att dö flera gånger om dagen? Fattar de hur nära det är? Jag pratar om fotgängarna som inte bär reflex (vilket man fick lära sig redan på dagis). De syns inte ett skit i det kompakta novembermörkret. Jag kör nästan på fem om dagen! Kolmörkt. Nederbörd. Sedan möter jag en bil på vänster sida och en promenerare på höger och det är ett under att den ena inte jämnas med marken. Det spelar ingen roll hur sakta jag åker för de syns inte. Finns inte. Ta på er reflex och rädda ert eget liv innan jag kör på er! Det är ett hot.

Dagens viktigaste artikel handlar om hur tusentals unga killar tittar på våld på internet varje dag. Skrämmande läsning...

Igår var jag på bankmöte och pratade om min framtida pension. Absurt! Men som Länsförsäkringar säger: "När du går i pension kan du tvingas leva på halva din lön". Bankkvinnan sa att i värtsa fall kunde det bli så lite som 30 %. Så spring iväg till banken nu allihop! Livet går fort...

Julvärd

Anne Lundberg blir årets julvärd. Det känns helt okej tycker jag, hon är lagom "mysig", men jag vill ändå ha tillbaka Arne. Lever han?

Bakåtsträvare

Att jag är en bakåtsträvare är ingen nyhet för dem som känner mig. Jag skulle inte ha något emot att leva på den tiden då man samlades kring radion och ett tänt ljus på kvällen, hade högläsning eller bara satt och knyplade (vad nu det är?). Umgås folk någonsin på riktigt nu för tiden? Min nya omröstning syftar till att undersöka hur beroende folk är av datorn. Fundera en stund och rösta sedan.

Veckans lista

Veckans politik: Danskarna har alltid tyckt att de är öppnare än oss svenskar. De är närmare kontinenten, mer frisinnade och bla bla. Nu är de bevisat en gång för alla att så inte är fallet då det främlingsfientliga Dansk folkeparti fick över 13,9 % i valet. Att jämföra med Sverigedemokraterna som i svenska valet fick 2,9 %.

Veckans sexigaste: Jag tycker topplistor för vem som är sexigast är fåniga. Nu har i alla fall Matt Damon toppat en sådan och det övergår mitt förstånd. Han är ungefär lika spännande som golf på TV.

Veckans ”du skojar?”: Carola ska starta artistskolan Camp Carola. Vilka kursmoment ska ingå? ”Så pratar du med bebisröst”, ”Så lyckas du slänga en krukväxt på publiken”, ”Så får du ett plastigt utseende” och "Så spelar du in en Jul i Betlehem skiva år efter år? Snälla, säg att det är ett skämt?

Veckans sexdebatt: En schweizisk välgörenhetsorganisation vill erbjuda sex till handikappade och flera volontärer (!) har redan anmält sig. Att snacka om sex som ”en rättighet” är befängt. Sex är ingen mänsklig rättighet. Var går gränsen? Det är nog inte bara handikappade som kan ha svårt att hitta en sexpartner. Ska alla som faller utanför samhällets skönhetsideal erbjudas?

Veckans pinsammaste: När jag beklagade mig över alla julklappar jag har att köpa för en jobbarkompis. Hon replikerade att hon inte haft någon att köpa julklappar till på 17 år. Vad svarar man på det?

Veckans ungdom: Jag!!! Fick visa leg på Konsum idag när jag köpte snus. Jag tappade fattningen fullständigt. Jag har fått köpa snus i 10 år! Det var nästan så jag började leta efter dolda kameran.

Veckans knäppaste: En man sköt två hundar som parade sig på hans fält. För att undkomma en förbannelse uppmanades han att gifta sig med en hund. Bruden fördes traditionsenligt klädd i sari och smyckad med blommor till templet av byns kvinnor. (foto från dn.se)

Veckans suck: Sj inför ett nytt biljettsystem. Det borde startas en högskolekurs i "Tågbiljettbokning 15p". Varenda gång man ska åka tåg är det nya biljettyper och bokningssystem.

Veckans statement: Världen står på randen till en klimatkatastrof. Jag lovar härmed dyrt och heligt att aldrig mer diska under rinnande vatten eller ta bilen extra till affären (om jag inte ska köpa något jädrigt tungt förstås).

Veckans Britneyrubriker: Hon har testats med amfetamin i kroppen och riskerar mista vårdnaden helt om sina barn, hon är psykiskt sjuk och hon vill rädda karriären genom att plastikoperera sig för 1 miljon. Lämna henne ifred! Det är lågt att sparka på någon som redan ligger.

Jag ska försöka att inte tjata om mina elever hela tiden, men det är svårt. Hela dagarna umgås jag ju med dem. Jag ville bara dela med mig av en nyss inträffad ljuspunkt i min korta lärarhistoria. Idag skulle de skriva filmanalyser och jag blev helt salig när den struliga killen med piercingar, trasiga jeans och slokande tuppkam visade sig vara en jäkel på att skriva. Att se glädjen i hans ögon när jag sa att det blev Mvg på uppgiften gör det värt allt slit. Ibland har jag bara världens bästa jobb.

Jag blev faktiskt lite förvånad över mina elevers okunskap på sex- och samlevnadslektionen. Jag trodde ungdomar hade rätt bra koll idag. Nog är det väl lite konstigt att de i grundskolan får lära sig en massa kemiska formler, periodiska system och annat onödigt, samtidigt som de inte vet hur deras snippor är konstruerade och hur de fungerar?

Blodstänkt golv

Nu har jag torkat golvet igen och hoppas innerligt att min lilla vovves tre veckor långa bloddroppande är över. Hemmet känns lagom tjusigt med rödprickiga filtar över soffan och blodstänkt golv. Flera friare har hon haft på besök också. Det är coolt med hundar att de känner lukten på kilometers avstånd. Kan inte låta bli att se framför mig hur det skulle se ut om det var lika för människor.

Planering in absurdum

Jag är ingen överraskningarnas kvinna. Jag vill gärna planera, veta i förväg och se fram emot det som komma skall. Små trevliga överraskningar som inte omkullkastar tillvaron alltför mycket är naturligtvis välkomna. Nu har jag länge planerat att bli sjuk, eller i alla fall "ställt in mig på det". Jag har känt att det varit på väg ett bra tag. Jag har satt upp en lapp med numret dit man ska ringa och sjukanmäla sig på anslagstavlan. Jag är beredd nu, men jag blir inte sjuk! Hallå alla virus och bakterier - jag gillar inte överraskningar! Om ni ska komma så passar det bra på lördag eftermiddag. Då har jag inget för mig.

Mia och Klara kom tillbaka!

Snart blir det Bonde söker fru och jag lämnar datorn utan tvekan. Onsdagkvällarna är dock inte vad de en gång var... Jag saknar Mia och Klara så fruktansvärt. För att lindra min abstinens eftar dessa komiker får jag titta på gamla klipp på You tube. Klicka på länken nedan så får du träffa Tatuerarmorsan Tabita:

http://www.youtube.com/watch?v=Lm7otjQDRM8

Sex- och samlevnad

Jag hade sex- och samlevnadsundervisning med mina elever idag. Jag har gått en kurs i det för lärare på högskolan och nu fick jag äntligen prova på det. Aldrig har jag haft elevernas uppmärksamhet som idag. Vi pratade snippor, könssjukdomar, sex och porr. Jag hade tagit med mig dukar, värmeljus och eleverna hade bakat. Efter två timmar frågade jag om vi skulle sluta? NEJ! sa de och vi höll på i en timme till. Jag ville ha den lektion som jag själv hade behövt i 16-18 årsåldern och tror att jag lyckades rätt bra. Superkul var det i alla fall.

Önskelista

Något har hänt med min önskelista till Tomten i år. Den ser inte ut som den brukar med filmer, cd-skivor, ljuslyktor, kläder, pengar och dylikt. Det står:

Regnkläder
Stavar (Längd)
Arbetskängor
Ansiktskräm (anti-rynk?)

Herregud jag har blivit vuxen!!!

Rådjursfobi

Det är vansinnigt mycket rådjursolyckor efter den väg som jag åker dagligen. Jag har plötsligt drabbats av en stor oro för att jag ska köra på ett rådjur. Eftersom jag vejar för en groda vet jag inte hur jag skulle reagera om det dök upp ett rådjur. Troligtvis skulle jag svänga vänster och krocka med en mötande bil eller tvärbromsa och bli påkörd bakifrån. Jag letade i Körkortsboken idag när jag kom hem för att få vägledning, men fann inga svar. Ska man bromsa för ett rådjur? Eller ska man köra på det? Dör man då?

The day after

Idag är jag lite "dagen efter" som det så fint heter. Symptomen på detta icke önskvärda tillstånd är en extrem slöhet och oföretagsamhet, en mage i olag, tovigt hår, icke hångelvänlig andedräkt och desperat sug efter salt och fet mat. Jag har i alla fall inte huvudvärk, man får se det positiva i det hela. Och en baksmälla är så mycket lättare att bära om festen varit rolig. Och det var den. Jag kanske skulle ta mig samman och borsta tänderna och ta en dusch i alla fall. Jag behöver ju inte göra det värre än det behöver vara. Men ibland är att ta en dusch en lika stor utmaning som att bestiga ett berg. Fast jag har aldrig bestigit något berg kom jag på. Och förresten, varför heter det "ta en dusch". Det har jag aldrig tänkt på... Ja som ni märker är intelligensnivån också något nedsatt. Jag borde inte ens skriva på bloggen. Jag stänger av datorn nu. Jag är inte klok idag. Hej då.

Julen närmar sig

Tänkte försöka minimera julstressen i år genom att köpa julklapparna här hemma i skrubben. Tänk vad skönt att fixa alla inköp på datorn och slippa trängas i den hysteriska julhandeln. Så alla ni som förväntar er en julklapp av mig kan maila er önskelista med webbadresser till mig. Senast den 10 november vill jag ha dem. Ha ha!

Veckans lista

Veckans avskräckande exempel: Pensionärsillisar (klicka på bilden för förstoring). Ungdomen falnar, silikonet varar...

Veckans ord: Dåndimpen. Ett underbart ord som borde användas mer.

Veckans krig: En mängd olika ställen bråkar om var Tomten hör hemma. Vintertursimen är en kassako. Jag undrar - kan man ta patent på Tomten?

Veckans tragedi: Skolmassakern i Finland. Otäckt! Bör jag skaffa mig en skottsäker väst att ha på jobbet?

Veckans nyhetstorka: Har Charlotte Perelli blivit ombedd att börja skratta i Babben Larssons heta stol eller ej?

Veckans snuskigaste: Kassörskan som kliade sig i näsan och sen började dra mina matvaror. Isch!

Veckans droppe (som fick bägaren att rinna över): Ta makten från Idoltittarna. Nu!

Veckans "Vad var det jag sa?": Rött kött är inte bra, cancerrisken ökar. Typiskt att jag just börjat äta kött igen efter 11 års uppehåll. Jag borde sluta igen.

Veckans skivsläpp: Christian Kjellvanders I saw her from here/I saw her from here. Mannen med rösten som tinar frusna själar. Lyssna på hans gamla låt "portugal" och döm själva.
http://www.musicbrigade.com/templates/VideoPage____7274.aspx?VideoID=4991

Postorder

Jag har hela hösten irriterat mig på alla desperata postorderföretag som aldrig ger upp. De skickar ut nya kataloger oh erbjudanden varje vecka. Först lockar de med presenter, sen med en allt större rabatt ju längre tiden går. De verkar bli helt hysteriska när man inte besäller "Bästa Malin! Du har ännu ine beställt från höstkatalogen." Och det värsta av allt är att... de lyckas! Det senaste erbjudandet om 40% på dyraste varan och 30% på resten av beställningen fick mig att ge upp. Suck, det bevisar med all önskvärd tydlighet att deras påträngande försäljningstrick funkar. I alla fall på mig.

Facebook

Alex Schulman tillhör inte mina favoriter, men hans krönika om facebook har några riktigt roliga poänger. Det måste jag erkänna. Klicka på adressen nedan.

http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/alexschulman/article1195729.ab

Själv är jag dock fortfarande en anhängare av facebook, men vi får se hur länge det varar...

The Godmother

Hej! Det är gudmodern som talar. Ja, ni läste rätt. Den första december kommer jag att få den hedervärda rollen som gudmor åt min kompis lilla Agnes. Jag är alldeles överväldigad över detta. Förr i tiden var gudföräldrarna de som skulle ta hand om barnet om de biologiska föräldrarna av en eller annan anledning inte kunde. Idag är det lite annorlunda. Jag läser på Dagens Nyheters hemsida att gudföräldrarna, som numera också kallas faddrar, ska vara lite som vuxna kompisar. Vidare står det att "Gudföräldraskapet är ett hedersuppdrag och gudföräldern har det livslångt. Man ska intressera sig för sitt gudbarn /... / men framförallt bli en vuxen vän till barnet och ge det av sin tid när så är lämpligt. Ta med barnet på små utflykter, kanske gå på bio eller andra förlustelser som kan passa. /.../ Det behöver inte vara ofta och mycket, men gudbarnet ska känna att gudföräldern finns där och bryr sig om sitt gudbarn." Det är ett stort och ärofyllt uppdrag, men det ska bli förbaskat kul och jag är inte lite stolt över förfrågningen. Som ni märker.

Om ni går till bloggen från 9 september så får ni se min blivande guddotter!

Det snöar!

Jag blir så lycklig av de första snöflingorna för säsongen att det nästan är löjligt. Det är väl dels för att det blir så fint och dels för att det blir så ljust och det lyfter, bevisligen, humöret.

Inget gott som inte har något ont med sig... Något jag inte gläds lika mycket åt, som kommer som en del av vinterpaketet är - halkan. Jag åkte i diket förförra vintern. Jag åkte i diket förra vintern. Jag tänker inte åka i diket i vinter.

Lill-lördag

Idag är det onsdag och den s.k. lillördagen. Jag har aldrig förstått det där med lillördag och jag har aldrig fått känslan av att det är lördag en onsdag. Jag tycker att alla mina kollegor ser ut och beter sig som vanligt också. Vad har jag missat?

Har du nått sunkstadiet?

Jag läser i en artikel i Aftonbladet (jag vet, inte världens mest pålitliga källa) att "när vi slutar göra oss fina för varandra är relationen i riskzonen". Ha ha! Se så, alla med en partner - spring genast och byt om! Mysbyxorna kan ta död på din relation. Att vi börjar sunka till oss en bit in i relationen är fullkomligt naturligt står det, eftersom "jakten" är över, en singel däremot måste "vara på topp". När jag blev ihop med M sa jag till mg själv att jag aldrig skulle sunka till mig. Och nu sitter jag här med ett par smutsiga mysbyxor... men jag rakar i allla fall fortfarande benen... Att sluta med det måste ju vara spiken i kistan.

Toffel

Jag fick ge mig på Tv-fronten ikväll och missar säsongsavslutningen av House för att Mats ska se fotboll på karlkanalen 6:an (kanalen där de bara visar Simpsons, fotboll, Cops och gamla b-actions med Steven Seagal och J.C. Van Damme och liknande machohjältar). Vilken toffel jag är... men jag kan ju alltid gå in och kolla om jag ska beställa något klädesplagg, så känns det nog bättre sen...

Veckans lista

Veckans "gissa kändisen?": Vem av tjejerna på bilderna är Britney? Fel svar. Båda är Britney. Samma vecka. Who do they try to fool?

Veckans mest pinsamma: När jag står still vid ett trafikljus som blinkar gult och väntar på grönt. Alla bilar åker om mig och först blir jag förbannad på deras olydighet, men efter ett tag börjar jag misstänka att något inte står rätt till. Fick man lära sig att blinkande gulljus betyder "ur funktion" på bilskolan?

Veckans konstigaste dom: De dömda för terrordåden i Madrid år 2004 fick fängelse i 40 000 år. Hur länge lever man i Spanien egentligen?

Veckans irritationsmoment: Statssekreterare Ulrica Schenstöm går på krogen då hon har jour i krisberedskapsgruppen. Hon har förbrukat sitt förtroende och säger upp sig. I avgångsvederlag får hon motsvarande två årslöner = 2 miljoner! För oss vanliga dödliga väntar två månaders karens innan vi får börja stämpla om vi säger upp oss.

Veckans seger: Argentinas nya president är – en kvinna!

Veckans hjälte: Heroes-stjärnan (med namnet som jag inte vågar uttala) Hayden Penettiere är en hjälte även privat. Hon deltog i en räddningsaktion för delfiner i veckan.

Veckans mode: Att se ut som en tönt har blivit inne. Töntstilen har blivit cool. Hur ska man annars tolka veckans outfits på DN:s hemsida?

Veckans revansch: Britney Spears nya platta får bra recensioner och hon lyckas också med konststycket att bilda en helt ny genre då DN:s recensent kallar hennes musik för ”snuskfunk”.

Veckans svenske världskändis: 15-åriga Anton Abele får MTV:s ”Free your mind”- pris för sitt initiativ mot våld efter dödsmisshandeln i Stockholm. En av de tidigare pristagarna är Bono. Heja Anton!

Veckans citat: Magnus Uggla kommenterar sin nya plattas dåliga kritik på sin blogg: "Etta i Aftonbladet, etta i Expressen och etta på singellistan!!!"

Bregottkväll

Gårdagskvällen gick i smörets tecken. Först var det den smörigaste omgången någonsin av Idol, det blev nästan lite väl mycket tårar och gulligull. Sedan skulle vi se Kärlekens slöja. Redan titeln borde ha gett mig varningsflagg, men den hade ju fått flera fyror och jag ryckte åt mig den i all hast. Väl hemma såg jag att fyrorna var utdelade av tidningarna Hennes, Plaza kvinna och Amelia och började ana vad vi hade att vänta. Mycket riktigt. Till och med jag kom på mig själv med att önska att det hade varit en Bruce Willis-film istället. De bredde på med vacker natur, smäktande musik och starka känslor, men det nådde helt enkelt inte in i hjärtat. Och när Edward Nortons karaktär dog i kolera på slutet, var mina ögon helt torra och jag var bara tacksam att den var slut så jag fick gå och lägga mig.

Varannan film

Eftersom min pojkvän föredrar action och thrillers och jag dramafilmer så väljer vi varannan film. Det brukar oftast bli bra och både han och jag får se oss positivt överraskade ibland. Ikväll har jag hyrt Kärlekens slöja med Naomi Watts och Edward Norton. Namnet fullkomligt skriker tjejfilm och det ska bli superkul att se en riktigt dramastisk kärleksfilm. Om den sen lyckas övertala M är en annan femma.

Jag har köpt lösgodis och det känns så lyxigt att ha en godisskål på soffbordet. Det hade vi sällan när jag var barn för då hade jag och mina tarva syskon ätit upp allt på 5 minuter. Nu är det bara att hålla tummarna för att inga utklädda snorungar kommer och tigger godis.

Fredagslycka

Idag infinner sig inte riktigt den där underbara fredagskänslan som brukar komma kring lunchtid. Jag tror att det beror på att nu är min tre dagar långa höstlovsledighet till ända och det är "bara" en vanlig helg kvar. Jag känner mig ändå nöjd. Ingen dag slår fredagar (om man när ledig under helgen vill säga). Idag har jag lite bestyr innan jag kan bänka mig framför Idol med ett litet likörglas Southern Comfort. Jag ska bland annat köpa en present åt min svägerska som har 25-årskalas imorgon och försöka att inte köpa en present år mig själv på samma gång. Jag ska städa trapphus (mindre lockande) och jag ska besöka mormors grav. Ni glömmer väl inte att det är Allhelgona i helgen?

Mitt lov har varit skönt. Jag har träffat en kompis som jag inte träffat på alltför länge, bakat, promenerat, läst och städat ordentligt, kökskåpen hade en massa oidentifierade fläckar och golvet var alldeles rödprickigt p.g.a. en löpande hund. Nu är det så rent här att jag till och med tycker att det är idé att böja mig ner och plocka upp ett liten smula som jag ser. Så då förstår ni att det är rent. Trevlig helg allihop!

Klyschiga citat

Utslitna citat kan man definitivt få för många av. Oftast är de sanna och självklara, men ingen tänker egentligen på innebörden i alla fall. Jag kan ändå inte låta bli att leta egna citat, i böcker och diskussioner. Idag hittade jag ett när jag läste en bok: "De drack kaffe och hon berättade en dråplig historia från sitt arbete. De skrattade. De var lyckliga. Ja, de var fullkomligt lyckliga utan att tänka på det. Så som man är, före katastrofen." Man vet inte hur bra man haft det förrän efteråt.

Detta citat går hand i hand med det mer kända uttrycket: "Många människor försummar den lilla lyckan medan de förgäves väntar på den stora."

Men sen är det ju också lite som en annan sa att: "En del är alltid så glada att man undrar hur de egentligen har det."

Box 21

Läste ut en bok igår med bitter eftersmak. Det var Box 21 av deckarduon Roslund och Hellström. Handlingen kretsade kring två traffickingoffer. I bokens eftertexter kan man läsa att polisen tror att omkring 1000 unga kvinnor luras/tvingas till Sverige varje år för att utnyttjas som sexuella handelsvaror. Det är vidrigt, tragiskt och helt ofattbart. Vilka är de män som köper en annans kropp? Och de kvinnor som agerar kopplare? Hur kan man överhuvudtaget bli upphetsad av det oömsesidiga sexet? Det är ren sadism - tänder man på det är man sjuk i huvudet! Fy fan, jag blir så förbannad att jag glömmer att andas.

Smile

Stackars sångaren Paul Potts. Han har inte bara ett namn som påminner om de Röda khmerernas ledare och folkmördare Pol Pot. Han har också världens stelaste leende. Tänderna är visserligen rakare, men bedövningen ser ut att sitta i än. Alla kan tydligen inte köpa sig ett hollywoodsmile.

Igår fick vi de första ritningarna på vårt kommande hus. Ännu återstår många justeringar, men det var ändå kul att få se det. Eller kul är inte rätt ord. Det var stort. Nu börjar det kännas "på riktigt". Jag kan se det framför mig. Det kommer att bli så fint. Vårt hus, vårt alldeles egna hus.

Tillsammans är man mindre ensam

Jag är fullständigt uppslukad av den underbara boken Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda (vars filmatisering hade premiär för en månad sedan, se bilden). Det är en fransk bok om tre udda och ensamma personer som under slumpartade förhållanden blir sambor. Känner ni igen känslan när man inte kan sluta läsa en bok, samtidigt som man inte vill läsa mer för då tar den slut? Så är det nu. Jag låg och läste långt efter att min pojkvän somnat igår. Jag har till och med tagit med den till jobbet idag för att kunna smygläsa lite när jag går på toa. Snart kommer den att vara utläst och jag saknar den redan...

Martin Stenmark goes bad

Helylle artister och skådisar brukar efter ett tag få nog av präktighetsstämpeln och försöka bli lite stygga. Att vika ut sig är en vanlig metod, vara otrogen, gå ut och supa, eller som Britney som klev ut ur flickrummet och in på stripklubben över en natt, drog ur rosetterna ur håret och intog sin avklädda "I´m a slave for you"-attityd. Ett annat vanligt sätt att fösöka få folk att ändra uppfattning är att fälla en oväntad replik i en intervju. Mönstret går igen. Präktighetsrollen är svår att leva upp till och lätt att mista. Nu tycker jag mig se en liknande tendens hos Martin Stenmark, som visserligen rakat av sig håret, men ändå ses som präktig småbarnsfar. I sin blogg igår skrev han - håll i er nu - "Hade en otroligt snygg tjej på vänster sida om scen som sa att hon ville ha mitt hotellrumsnr.. Jag gav faktiskt bort det.. Skall bli intressant och se om hon dyker upp!" Det är inte utan att man tappar hakan en aning och detta är nog bara början. Glöm inte var ni hörde det först.

Väderbeklagaren Malin

Vädret är som en blöt raggsocka. Nu får man verkligen uppbåda alla sina krafter för att inte falla offer för deppvädret och bli lika lågmäld som den massiva grå himlen. Träffade en 3-åring igår. "Vilket dåligt väder det är idag då", sa jag i brist på fantasi (vilken kommentar att fälla till ett barn!) "Det är fint väder", svarade hon bestämt. Och då skämdes jag lite för att jag var så negativ... Allt sitter faktiskt i inställningen. Hon hade helt rätt inställning och jag kom med min dåliga och försökte påverka henne att bli en väderbeklagare, som alla andra. Nej, nu är det slut med det. Vilket underbart väder vi har haft i helgen, inte sant?

Veckans lista

Veckans mest rörande: Älgen som hamnade i en pool och till slut kunde räddas. Kons kalv stod i skogsbrynet och väntade troget på sin mamma som ropade på sin unge.

Veckans dubbelmoral: Massiva upprop mot gatuvåldet skallar, samtidigt utbryter vilt slagsmål på en hockeymatch mellan Hammarby och Malmö. Inga avstängningar väntar.

Veckans "mycket-vill-ha-mer": Justin Timberlake som är tillsammans med en av världens hetaste skådisar, Jessica Biel, tycks ha svårt att hålla sig från att flirta med andra.

Veckans repris: De självgoda bröderna Schulman startar en ny humorsajt och meddelar att "det finns nog folk som kommer att ta illa upp". Nähä?

Veckans bästa tips: Skippa (sex)tipsen!

Veckans vinst: 1 timme extra inatt!

Veckans skämt: Billy Butt som är dömd för nio fall av våldtäkt och f.d. SSU-ordförande Anna Sjödin går samman och bildar en organisation som ska jobba för rättssäkerheten. Ge er! Det är ingen som tror att ni är oskyldiga.

Veckans godis: Toblerone. Det är så gott så det är värt ett par finnar dagen därpå.

Veckans lättnad: Det blir Mikael Nyqvist och inte Micke Persbrandt som spelar Mikael Blomkvist då Stieg Larssons succédeckare blir film.

Veckans roligaste: En misstänkt bomb utanför USA:s ambassad i Stockholm visade sig vara en väska med blöjor och en pipmugg.

Plocka bort plasten!

Natacha Peyre, Carolina Gynning och fler därtill plockar ut allt eller delar av sitt silikon. Natacha säger att hon inte längre vill vara en del av detta sjuka ideal (exakt vilket ideal hon menar förtäljer inte historien). Den grabbigaste av alla grabbtidningar Moore gör en läsarundersökning som visar att läsarna föredrar naturligt framför plast. Alla jublar och klappar händerna åt detta sunda trendbrott. Inklusive jag. Jag vill ändå vara en liten glädjedödare och påpeka att trots att detta är ett steg i rätt riktning är det en fis i rymden sett i ett större sammanhang. Och Natacha lär fortsätta vika ut sig även med mindre tuttar och Moore kommer definitivt att fortsätta i gamla hjulspår, med eller utan silikon.

Mitt bästa tips!

Jag brukar bläddra i min farmors Allerstidingar ibland. Där har de en återkommande spalt med läsarnas bästa tips. En del vettiga tips varvas med en del helt osannolika tips, från folk som måste vara extremt snåla eller bara osedvanligt praktiska. Jag har bland annat läst att man kan spara alla små tvålstumpar och när man har tillräckligt många smälta ner dem i en tom konservburk till en ny tvål. Bingo! Perfekt! Superfräscht! Och ni vet väl att ni kan sätta upp-och-ned-vända petflaskor fyllda med vatten i blomkrukorna, så vattnar de sig själva. Jag lovar att dela med mig av fler ovärderliga tips.

Prinsessbrölllop

Det ryktas att UD har ansökt om extra anslög p.g.a. bröllop i kungahuset. Själva säger de att det är en ständig post i budgeten, utifall det skulle bli av. Stackars Viktoria, vilken uppståndelse det kommer att bli. Om jag var henne skulle jag vilja åka till Las Vegas och vigas av en dålig elviskopia. Det sägs att kungahuset kostar varje medborgare motsvarande en kanelbulle om året. Vad blir det om bröllopet blir av - en bakelse?

Snart ska jag gå och jobba. Jag jobbar heltid som lärare, extra inom vården och svart som städerska. Samtidigt som jag alltid tjatar om att pengar inte är allt här i livet. Det är inte klokt egentligen.

Jag trodde inte mina ögon

Imorse såg jag en tänd adventsljustake i ett fönster. Har folk inget begrepp om traditioner? Vanhelga julen på det här viset! Jag var nära att stanna bilen och knacka på. Först om exakt 6 veckor får man tända stjärnorna och stakarna. Så det så.

Fy fabian så här snygg får man bara inte vara när man knarkar, super och röker! Jädra kärring! Det är pissdålig reklam! Och jag vet att det säkert är retuscherat som 17, men ändå... Och så är jag sur för att jag inte passar i lugg också. Bara så ni vet!

Cirkus schlager är här!

Årets artister i schlagerfestivalen har avslöjats och skandal- rubrikerna är redan ett faktum. Årets Cirkus schlager är här! "Schlagerattacken" skriver Aftonbladet, då Alexander Bard kallar Carola, inte bara en fåntratt, utan en klassisk fåntratt och Patrik Isaksson inte kan komma på något som Charlotte Perelli gjort sedan 1999. Linda Bengtzing sjunger om olycklig kärlek och texten kan tolkas som en direkt känga till Magnus Hedman. När han får reda på temat för sångerskans nya schlagerlåt säger han: "– Löjligt. Är det baby-Melodifestivalen det här handlar om?"
Ja Magnus, ska man skratta eller gråta? Det är lika bra att skratta, får då får man något att skratta åt hela långa vintern. Det här är skräpkultur när den är som bäst!

På tal om gratisnöjen...

Jag älskar att gå ut och gå på kvällen och kika in i folks hem. Jag ser dem, men de ser inte mig. Det kanske låter lite psykopatartat, speciellt med tanke på att jag igår erkände att jag tjuvlyssnar också. Men jag har alltid gillat det. Man kan fantisera om hur de har det och vad de säger till varandra. En del ser ut att ha det så trevligt (fast det kanske är tvärtom) och andra ser ut att ha det eländigt. Det är just distansen som är poängen. Om jag kände dem skulle det inte alls vara samma sak och att se in till sina egna grannar är mest pinsamt.

House

Igår såg jag på House. Jag gillar verkligen den serien även om den följer exakt samma mönster varje avsnitt. Patient kommer in med en massa mystiska symptom. Ingen vet vad som är felet, de dividerar hit och dit. Patienten blir sämre och är nära att dö. Dr House kommer på något och alla protesterar, men han gör som han vill ändå och patienten räddas i sista sekund. Dessutom pratar de med obegripliga medicinska termer hela tiden. Dr House är den grinigaste, klumpigaste och mest cyniska doktor man kan tänka sig, men jag kan inte annat än gilla honom.

En sann seger!

Idag finns anledning att fira för igår blev stureplansprofilerna dömda till 4 års fängelse! En seger för rättväsendets trovärdighet, en seger för jämställdheten och synen på mäns sexualitet, men framförallt - en seger för den 19-åriga kvinnan som blev utsatt, misstrodd i tingsrätten och nu fått upprättelse i hovrätten. Hela historian har en obehaglig eftersmak, men segern smakar åh så gott...

Frissan

Jag har precis varit och klippt mig, men jag ser ut precis som vanligt. Jag är nog världens tråkigaste kund. Frissan frågar alltid lika käckt:
- Hur vill du ha det idag då?
Och jag svarar alltid:
- Öhh... jag ska bara toppa det.

Att vara frisör är ett beundransvärt yrke. Tänk att stå och konversera med folk dagarna i ända och höra på allas bekymmer och familjeangelägenheter. Under tiden jag satt och väntade på min tur tjuvlyssande jag skamlöst på de andra. Jag älskar att tjuvlyssna på folk, det är ett av världens billigaste nöjen och ändå så kul.
Frissan frågade sin manliga kund:
- Jaha hur är det med dig då?
- Jaa, hur ärlig ska jag vara? sa han och skrattade lite nervöst.
Jag hörde inte riktigt vad hon svarade, men antar att hon tänkte: Inte ärlig alls! Hursomhelst börjar han berätta om sitt krackelerande äktenskap som är i upplösning. Jag tänker att om man inte kommer in på psykologlinjen så kan man ju alltid bli frisör.

Heja heja friskt humör!

Varför är det alltid måndag morgon? Det är mycket oftare måndag morgon än fredag eftermiddag. Jag förstår inte...
Jag samlar och laddar all motivation jag kan frambringa innan första lektionen. Ja nu kör vi! Heja heja friskt humör! Positiv inställning! Nu jäklar ska jag få igång dem på diskussion, få dem att tänka till och överträffa sig själva. Jag är triggad som inför en VM-match. Och sedan möter jag eleverna. De flesta halvsover och en sover på riktigt. Luften går ur mig som en ballong. Jag antar att man inte får ha för höga förväntningar på första lektionen en måndag morgon. Jag antar att jag får vara glad om de flesta är där, vakna och gör någonting överhuvudtaget. Det är nog mer realistiska förväntningar.

Bokmani

Nu har jag beställt ännu fler böcker från Adlibris. Jag vågar inte ens berätta det för min pojkvän. Vi är fruktansvärt trångbodda och bokhyllan är sedan länge full. Sist lovade jag mig själv att inte beställa en enda bok förrän jag läst ut alla jag beställde då. Det har jag långt ifrån gjort. Det är som ett gift. Jag kan inte låta bli. Det är som med loppissaker, ser jag en fin gammal plåtburk måste jag köpa den. Jag behöver den inte och har inte plats med den, men köper den likväl. I dessa fall saknar jag självdisciplin totalt. Vad gör man?

Royal flush

Årets nobelpristagare blev snart 89-åriga Doris Lessing och för en gång skull är det någon jag känner till! Spelbolaget Ladbrokes får stå med lång näsa, då hon inte ens fanns med på deras lista. Hon var och handlade och missade telefonsamtalet som skulle meddela henne nyheten. När hon kom hem efter två timmar möttes hon av ett massivt pressuppbåd utanför sitt hus. Som kommentar på att hon vunnit priset och därmed 10 miljoner sa hon att hon vunnit "every bloody price" som finns, men att "det är som en Royal flush".

Hon kunde inte ha utryckt sig bättre. Cool tant!

Karius och Baktus slapp undan

Jag skulle egentligen ligga i tandläkarstolen nu, men när jag kom dit fick jag veta att tandhygienisten var på kurs. De hade försökt få tag på mig i flera veckor, på mitt gamla mobilnummer. Det blev lika delar lättnad och besvikelse. Lättnad för att det otrevligt att bli rotad i munnen på. Besvikelse för att det är skönt att få det gjort. Dessutom är jag alltid väldigt duktig dagarna innan mitt tandläkarbesök, försöker att inte småäta, snusar inte, borstar tänderna väldigt noga och använder tandtråd (vilket är något av det tråkigaste jag vet). Nu var allt det i onödan... Jag åkte i alla fall hem, drack kaffe, åt fyra rutor choklad och tog en snus. Så nu känns det bra igen :) Och om en månad tar jag nya tag.

Trötthetsklubben

Något är fel med ventilationen på jobbet. Luften är kass och först nu förstår jag hur nödvändigt det är med en fungerande ventilation. Som tur är kommer det "bara" att ta cirka fyra veckor innan det kan åtgärdas.

Alla har nu fått något att skylla sin trötthet på och plötsligt är allt luftens fel. Jag tycker visserligen att alla klagade lika mycket på trötthet innan, men men... På tal om trötthet - finns det något mer tröttsamt än alla som klagar på att de är trötta hela tiden? Det blir ju knappast bättre av att man säger det gång på gång på gång. Och man drar dessutom med sig alla runtomkring. Säg att du är pigg även om du inte är det. Jag lovar - du kommer att känna dig piggare!

Hon fattas mig!

Jag har sålt min bil. Min Dolly. Min första egna bil. Det var outgrundligt ledsamt. Jag trodde inte att jag skulle bry mig, men plötsligt när jag satt på toan efteråt började jag böla. Jag vet att det inte är klokt och jag hoppas att det var för något annat jag grät innerst inne (vad det nu skulle vara). Det gick bara så fort. Jag la in annonsen på Blocket igår kväll och mindre än et dygn senare är hon borta. Ingen klarröd bil kommer längre att förgylla min vardag (eller motsatsen heller för den delen). Den nya ägaren kommer inte att älska henne lika mycket som jag. Han bara skrattade när jag sa att hon hette Dolly. Nej fy sjutton, jag säger som Mattis när Skalle-Per dött: Hon fattas mig! Hur ska jag någonsin kunna älska vår nya pick-up Ture lika mycket?

Marknad

Jag stod i kommunens tält på ortens höstmarknad och representerade skolan under tre timmar igår. Inte en levande själ visade något intresse för skolan (och ingen död heller för den delen). Men jag led ingen nöd. Att vara på en stor marknad på en liten ort är inget annat än en upplevelse. Under tre timmar gick låten med den tvivelaktiga texten ”skinnbracka mä lucku – dan un sittä kucku” på repris. Folk går man ur huse och alla bygdens original letar sig ut för att köpa korv, munkar, kläder och annat nödigt och onödigt, såsom sig bör på marknaden. En folkvariation av sällan skådat slag trängs tillsammans, punkare blandas med raggare, dansbandsfolk, pensionärer, new-agare, cowboyfantaster och pimpinetta brudar med små hundar under armen. Tre timmar i total sysslolöshet gick faktiskt försvinnande fort tack vare min fascination för att ”titta på folk”.

Bonde söker fru

Jag kan inte hjälpa det. Ni får säga vad ni vill. kritikerna kan inte påverka mig en tum i det här fallet. Jag älskar att se på Bonde söker fru. Jag vet inte om det är de oförställda bönderna som bara är sig själva, den vackra svenska naturen, de gulliga djuren, den trevande romantiken eller längtan efter kärlek (som alla kan känna igen sig i) som gör det. Troligtvis är det en kombination av allt. Men jag kommer i alla fall inte att missa ett avsnitt. Så vad ni gör - våga inte ringa mig på onsdagar mellan kl 20 och 21.

Gynekologen i Askim

Snart ska jag se den tragikomiska serien Gynekologen i Askim. Handlingen låter rolig och rollistan är imponerande - måtte den vara lika bra som den låter! Igenkänningsfaktorn för den manliga delen av befolkningen är väl kanske inte så stor, men vi kvinnor har väl alla våra egna upplevelser att relatera till. Och vem har inte frågat sig vad som driver en man till att bli gynekolog!?

Med sig själv som största intresse

Jag har hört rykten om att ortens gymnasium har grupper av tjejer som aldrig sätter sin fot i matsalen och de flesta har mer eller mindre allvarliga ätstörningar. De är smala som småbarn och lägger ner fantastiska summor på kläder, accessoarer och smink. Jag är faktiskt inte det minsta förvånad, men icke desto mindre upprörd. Nuförtiden tycks många unga tjejers största och enda intresse vara deras utseende. All tid fokuseras på deras yttre och hur det kan förbättras och förändras med hjälp av hår, smink, kläder och träning. Om de skulle fylla i ”Intressen” på ett frågeformulär kunde de rätt och slätt skriva ”Mig själv”.
Jag önskar att någon kunde säga till dem att det fan inte är ett intresse att jobba med sitt utseende! Skaffa er ett liv! Gå en kurs! Skriv en dikt! Läs en bok! Gå med i ett förbund! Måla en tavla! Börja spela bandy! Vad som helst! Gör någonting någon gång som inte har att göra med ert skal! Det är inget fel att vara intresserad av mode och vad man har på sig, det är jag med. Man klär sig för att spegla/förstärka sin personlighet, men vad händer om man inte har någon personlighet att spegla? Hur intressant är man om man inte gör någonting annat på fritiden än tränar, festar och shoppar?
Denna totala fixering vid ytan bidrar naturligtvis till en hysteri som många (de flesta) unga tjejer inte kan hantera. Men hur i helskotta ska man hjälpa dem när de inte fattar själva att de behöver bli hjälpta?

Befriande höstrusk

Detta har varit en oerhört skön helg. Dåligt väder förvisso, men ibland är det befriande att bara få vara inne med gott samvete. Helgen har erbjudit bra film, god mat, långpromenad, loppisfynd, gott rödvin, chokladpraliner, en massa tända ljus, trevligt umgänge i liten skala och bra balans mellan nytta och nöje - men framför allt - inte en tid att passa! Det är faktiskt inte ofta en sådan helg inträffar, men när det gör det är det bara att tacka och bocka. Och helgen är inte slut än...

Min favoritlåt på radio just nu

Vackraste låten i etern just nu är Hey Delilah med Plain white T´s. Följ länken, kolla på videon och lyssna.

Skohysteri

Jag hade laddat så mycket inför gårdagens shoppingrunda att det nästan blev löjligt. Och det började bra, jag fick tag i tre snygga billiga toppar och sedan var det dags för skorna, vilket kom att bli en hel följetong... Jag hittade ett par boots med tillräckligt låg klack direkt, men kände att det var dumt att ta första bästa så jag bad expediten stoppa undan dem en timme. Sagt och gjort. Efter trekvart hade jag bestämt mig för dem och halvsprang ivrigt mot Din sko. Hör och häpna när skorna inte fanns där! De hade råkat sålt dem! Och det var sista paret i min storlek. Besvikelsen visste inga gränser. Plötsligt var det som om jag velat ha just de där skorna i hela mitt liv och jag är, till skillnad från många andra tjejer (och min käre bror), långt ifrån en skofetischist. Jag kunde inte riktigt glömma skorna. Men i skuggan av krisen i Burma kändes mitt problem pinsamt litet. Hursomhelst ringde jag en Din sko-butik i en annan stad i förmiddags. Jag hade inga större förhoppningar, men till min stora lycka hade de ett par kvar! Så nu har jag åkt sammanlagt tio mil för de skor ni ser på bilden. Om det var värt det? Ja, det kan ni hoppa upp och klappa er på. Lyckan är total när jag likt Askungen hittat den där skon som tycks gjord för just mig.

Shopping

Imorgon kommer lönen och jag och systra mi drar till närmaste köpcentrum (på nätta fem mils avstånd). Jag tror att jag påbörjade min inköpslista för typ två veckor sedan. Det måste vara ett småstadsfenomen att ha en shoppinglista. Tillfällena kommer inte så ofta, så det gäller att passa på och inte glömma något.

När eleverna blir paparazzis

I förrgår fick jag veta att en elev lagt ut mig på sin bilddagbok. Hon hade tagit kortet med sin mobil. Hon hade spelat in en filmsnutt också. Det känns inte direkt jubelkul att man kan bli smygfotad och filmad i tid och otid. Jag blev lite arg på henne, men kunde inte bli mycket arg eftersom bildtexten löd "Världens bästa lärare". Dessvärre såg jag helt ryggradslös ut på bilden.

Oattraktiva egenskaper topp 3

Helt utan anledning listar jag de mest oattraktiva egenskaperna enligt mitt tycke och smak.

1. Fördomsfull

2. Gnällig

3. Snål

Fyrklöver

Igår var 28 års letande över... Många års enträget sökande och irrande med blicken i grönskan hade äntligen gett resultat. Jag hittade en fyrklöver! Den var helt perfekt och jag såg det som ett tecken. Nu skulle turen komma och allt jag någonsin önskat skulle bli verklighet. Jag är inte skrockfull annars, men just fyrklövern som symbol för lycka är väldigt stark. Ett par timmar senare är den borta! Jag hade tappat den... Nu återstår att se om lyckan står mig bi trots att jag var så klumpig. Vad tror ni?

Tjurfäktning

Jag läser att tjurfäktningen (följ länken "tjurfäktningen"och kolla blicken på tjuren om du vågar...) blomstar i Spanien. Det är ett mysterium. Hur kan detta blodiga och grymma nöje få fortgå bara för att det är tradition? Det finns en jäkla massa traditioner som dött ut för att de är förkastliga. Nej, jag ska ta mig fan skriva till Spaniens högsta höns att så länge detta djurplågeri försigår tänker inte jag semestra där. Basta!

P.S. Är det någon som har mailadressen till José Luis Rodríguez Zapatero?

Veckans matsedel

Det är intressant att snegla på kollegorna på lunchrasten. Det finns två tydliga kategorier. De ambitiösa (igår hade en av mina kollegor fyllda rullader! och hade dessutom tagit en joggingtur medan de lagade sig själva) och de som bara fyller magen (pasta med korv/köttbullar alternativt färdigmat). Dessa kategorier borde ha skilda matsalar för att undvika avundsjuka och värdelöshetskänslor. Jag tillhör definitivt den sistnämnda kategorin, men vill så oerhört gärna höra till den andra gruppen. Den här veckan har vår middagsmeny nått nya bottenrekord. I måndags stekt potatis och korv. I tisdags kokt potatis och köttbullar, igår ingen riktig middag alls (Mats åt en Dafgårds paj) och nu ska jag gå och laga - håll i er - makaroner, korv och köttbullar! Matlagningsglädje - vad är det?

Grabbtidningarnas död?

Härom dagen kunde man läsa att de lättklädda grabbtidningarna är på utdöende. Slitz och Café satsar på mindre nakna brudar och mer stil. Silikon plockas ut och bimbon börjar bli passé hos de modemedvetna männen. Jag kan inte annat än gratulera denna förändring och hoppas att tidningarna inte återuppstår i sin ursprungliga form. En hoppets låga har tänts i machovärlden, kanske kan de börja värdera tjejer utifrån något annat än deras fysionomi. Tidningen Moore nappar dock inte på denna trend utan uppmanar istället sina läsare att ta en "bild på valfri Moore-modell (det är en fördel om hon har stora bröst) och förvara i plånboken. Visa stolt upp för grabbarna". Suck... Det finns alltså ingen anledning att hetsa upp sig över denna nyhet. På en punkt är jag och Moores chefredaktör överens - den svenska grabbigheten är inte på väg att dö ut. Men varje liten förändring i rätt riktning är bättre än ingen förändring alls.

Eländes elände

Måndagmorgnar är liksom redan från början lite motiga och ibland är de mer överjävliga än vanligt. Imorse spöregnade det så mycket att vovven vägrade kissa. Redan när jag kom till bilen var jag genomblöt om fötterna eftersom mina skor glappar vid sulan (billiga skitskor!). Vid första utfarten på en större väg får jag motorstopp och stannar mitt i vägen, och då menar jag mitt i vägen. Stressnivån stiger. Det kommer bilar från båda hållen och en busschaufför kommer ut och frågar om jag vill ha hjälp att putta bilen av vägen?
- Nädå, den startar nu, säger jag självsäkert då jag känner att bilen ger ifrån sig några livstecken.
Jag lyckas till slut åka vidare, men upptäcker snart att jag inte har någon bensin. Hmm… kan det ha berott på det? När ska jag lära mig hålla koll på mätaren, jag vet mycket väl att den inte kan komma ner på rött utan att krångla?
Jag vänder och åker mot närmsta mack, rullar bilen när jag kan. Cirka hundra meter från macken stannar bilen igen och jag inser att jag måste gå sista biten i spöregn för att köpa bensin. Jag köper en dunk och klarar inte ens av att tanka, trycker in knappen för 95-oktanig bensin och tar pumpen för 98-oktanig. Känner blickarna från gubben på macken. Upptäcker mitt misstag, fumlar, häller bensin bredvid och går slutligen in med den bensindroppande dunken för att betala.
- Öj du kan lämna bensinen utanför, gastar gubben och jag får vända och gå ut igen.
Suck… självklart... Väl tillbaka vid bilen har den immat igen fullständigt. Jag häller i bensinen och tror att eländet är över, men bilen startar ändå inte. Efter omkring tjugo försök börjar den tveksamt att röra sig framåt och jag kan fortsätta till jobbet.
Det här var sista gången. Nu ska bilen väck. Är det någon som är intresserad? Du får ett bra pris vid snabb affär.

Sockerchock

Vi har precis haft kalas och jag har fått en sockerchock. Chokladkakor, rulltårta, plommonpaj och prinsesstårta, mums! Men nu är jag speedad som en duracellkanin. Funderar på att använda energin till att göra något vettigt.

Vissa dagar känner jag mig fin och andra dagar... mindre fin. Det är nog helt naturlig och jag misstänker att ni känner igen er. Igår gjorde jag dock det fatala misstaget att väga mig på morgonen. Jag hade inte vägt mig på säkert ett år, för jag tycker spegeln är den bästa vågen. Hela dagen kände jag mig fel. Jag hatar vågar! Man tycker man ser okej ut och sedan ser man ett par digitala siffror och plötsligt är inget okej längre. Nu hoppas jag att det dröjer minst ett år till innan jag är så dum och väger mig igen.

Rättelse

Mats poängterar att han inte köpt en buss utan en pick-up.

Idol

Jag har nästan sett varenda avsnitt av Idol denna säsong, men det är inte kul längre med alla som gör bort sig. Det är bara tragiskt. Såg ni hon som hade en mjukismus med sig in? Hon var ju läskig! Och hon som skelade som trodde hon skulle bli nästa Agnes, hur ska det gå för henne i livet? Och han som kom in med lösbröst och gul mexicanhatt, varför visar de ens honom? Det är ju precis vad han vill och frågan är inte OM utan HUR mycket han fick betalt av sina polare för det där?
Nej det jag vill se är de som verkligen kan sjunga så att man blir imponerad. De som gör en grön av avund och får en att grabba tag i duschmunstycket och själv leka stjärna för en stund...

Observerat på väg till jobbet

Saker folk gör i bilen:

1. Sätter handen för ansiktet eller fäller ner solskyddet när de passerar en fartkamera.
2. Pratar i mobiltelefon.
3. Vinkar till mötande bilister de känner.
4. Petar näsan.

En blå buss

Min pojkvän har köpt en blå Volkswagenbuss, som av en händelse har samma blå färg som min bloggsida. Den är riktigt söt och vi lär hädanefter aldrig kunna åka osedda genom stan. När jag var yngre och lite mer utsvävande i min livstil, drömde jag om en likande buss, som jag kunde inreda och kuska runt i på festivaler och annat på äkta hippimanér. Det var då det... Nu ska bussen användas som byggbil till vårt kommande hus. Tiden förändras och människorna likaså.

När grytan kokade över...

Det finns absolut ingenting äventyrligt i mig. Jag drömmer inte om att bestiga något berg, forsränna eller resa jorden runt. Jag söker inte några utmaningar överhuvudtaget och vill helst slippa alla former av äventyr. Jag vill bara ha lugn och ro.
För varje dag som lärare är en utmaning. Att vara lärare är ett äventyr i sig. Kanske kommer jag känna annorlunda om några år, men just nu är det adrenalinkick nog att vara på jobbet.
Idag löpte mina elever amok under ett grupparbete. Det var som en puttrande gryta som plötsligt svämmade över. Två tjejer skrek fula ord åt varandra. Det smälldes i dörrar och kastades pennor. Snart var hela klassen inbegripen i vilda diskussioner. Det var den värsta lektion jag någonsin haft. Plötsligt förstod jag kritiken mot att det saknas en kurs i konflikhantering på lärarutbildningen. Imorgon bitti blir det krismöte. Fortsättning följer...

Gulletussan

Ni missade väl inte första avsnittet av Mia och Klara på SVT i onsdags? Det var klockrent enligt min humor. Jag gillade speciellt hårfrissan Gulletussan, hon var helt fantastisk. Hon pratade för mycket, lyssnade för lite, ställde för personliga frågor och hade absolut noll integritet vad det gällde hennes eget privatliv. Har man själv mött en Gulletussanfrissa i sitt liv blir det ändå roligare. Skippa Heroes på fyran och kolla in två störtsköna kvinnliga (!) komiker i övermorgon.

Dagens i-landsproblem!

Idag när jag kom hem bläddrade jag lite förstrött i veckans Hemköps-blad. Då upptäcker jag till min stora fasa att de har en kupong på hushållsost för 39 spänn. Precis en sådan ost som jag just köpt - utan kupong! Jag rusar till soporna och rotar fram det skrynkliga och blöta kvittot... 64.90!!!!! Jag har betalat nästan 65 kronor och hade kunnat fått den för 39! Jag klarar inte av sådant. Jag börjar nästan gråta! Jävla kassör, varför sa han inte att det var kupong på den?! Ja jag vet att det låter supersnålt och är en fis i rymden, men jag blir tokig när det blir så här. Speciellt som jag gick ifrån toapapperet jag köpt i samma butik förra veckan. Det grämer jag mig över än. Nu får jag ligga sömnlös för osten också...

Agnes

Jag har kommit på ett nytt rättpsykiatriskt test för att ta reda på om en brottsling är psykopat eller ej. Låt dem se en veckogammal bebis och mät sedan deras hjärtfrekvens. Står man kall inför en varelse lik denna, då kan man inte vara annat än psykopat.
Att få ögonkontakt med en sådan här liten människa är magiskt. Jag träffade min kompis lilla Agnes idag och jag har knappt återhämtat mig än. Ljuvlig är bara förnamnet...

Fenomenet Facebook

Jag känner mig ytterst kluven till fenomenet Facebook. Jag blev med utan att fatta det själv. Några tangenttryck och vips så var man med. Det känns som att det blir lite vem-har-flest-vänner-tävling över det hela. Och jag vet, det låter lite bittert eftersom jag typ har tjugo vänner på facobook, medan alla andra har runt hundra. Sen är jag allvarligt allergisk mot tjejer som lägger ut närbilder på sig själva där de naglar fast en med kåt blick och plutar med läpparna, jag blir alldeles generad. Skaffa lite självdistans! (Eller skicka bilden till Slitz.) Dessutom känns det som jag snokar i folks privatliv när jag kollar på deras semsterbilder, fast de har lagt ut dem själva.
Jag har paradoxalt nog mest pratat skit om facebook ända sedan jag gick med. Men så går jag in på en en kompis sida och får för första gången se bilder på hennes bebis. Jag får ett meddelande från en gammal klasskompis och någon kommenterar ett av mina foton. Då känns det plötsligt helt okej med facebook i alla fall. Så jag tror jag stannar ett tag till.

En timme senare...

Jag sitter här än. kaffet är slut och hållningen något säckigare men sitter här gör jag likväl. Jag kunde inte stänga av. Hittade DN:s webb-TV med massa roliga klipp och bra musik och en timme gick i rask takt. Fan vilken dålig självkontroll jag har... Men nu SKA jag sluta!

Något har ändrats i mitt beteende. Jag sitter med en kopp kaffe och en (några) Marabou chokladbitar framför datorn. Den heliga kaffestunden, aldrig att jag skulle tillbringat den vid datorn för ett år sedan. Nej nej, vid bordet i lugn och ro med ett ljus tänt var ett måste. Hjälp! Jag får inte bli beroende! Nu stänger jag genast av!

I en ding-ding värld...

Jag ser mig som en stor clown. Bly och godis hotar barnen. Rikslarm efter femårig flicka. Här drar McCartney sexskämt. Minuten senare slår raketen ner. Är det vanligt med sviktande stånd? Så får du schyssta lökar. Turkiska män har flest sexpartners. Ge mig ett barn Katrin. Ellen: Jag har alltid svärden med. Felix har krävt minst 38 liv. Förlåt mig Madonna.

(Obs! Texten är ett montage, fritt komponerat av Aftonbladets rubriker för dagen)

Jag hjärta kranvatten

Jag skriver detta på arbetstid. Det känns inte okej, men jag måste ta en paus från allt förberedande, kopierande och rättande. Jag sitter med andan i halsen och stänger ner så fort någon kommer in.

Ingen har väl kunnat missa den senaste flaskvattensdebatten. Numer får man maskera sig med solbrillor och lösskägg om man har tänkt köpa sig en flaska vatten. Plötsligt har petflaskor med vatten blivit Sveriges största miljöbov. Jag håller med om att det är onödigt att köpa vatten, när det finns gratis i närmaste kran. Men det är så typiskt media att blåsa upp en sak till en dödsynd när det handlar om ett helhetstänkande. Klimathotet kan dessvärre inte stoppas bara för att vi börjar dricka kranvatten. Vad blir nästa löpsedel - "Att diska under rinnande vatten kostar liv"

Toffelhjältarnas vardag

Ibland uppstår små komiska situationer i vardagslivet (som i och för sig inte alltid blir så roliga när man återger dem, men hur som helst...). För en stund sedan satt jag och Mats och kvällsfikade. Mats i sina snorfula vägverksorangea nittonkronorstofflor från IKEA och jag i mina lika fula turkosa. Vi tar varsin tugga macka och lutar oss tillbaka exakt samtidigt. Nej okej, det låter inte så kul, men det kändes kul. Eftersom tofflorna är så fula och det blev lite gammalt gift par över oss. Fast det är ju bara kul att skämta om så länge man är på tryggt avstånd från att verkligen vara det. Och nu känner jag att det här inlägget blev det sämsta i historien (vilket kan ha att göra med en påtaglig sömnbrist) och troligen aldrig borde publiceras. Men jag gör det ändå och hoppas att någon kan se det komiska i ett par som sitter i likadana tofflor och rör sig synkroniserat. God natt!

Är det något fel på mig?

Vad är det med killar och Simpsons egentligen? Vad är det som gör att vuxna karlar har denna tecknade skräniga figur som idol? Jag har verkligen försökt att ta Bart till mitt hjärta, men hur jag än bär mig åt tycker jag att han är dryg. Jag fattar att det är smart serie och inget för Disneydags, men ändå. Det är fortfarande ett mysterium för mig hur han kan vara så dyrkad...

Autumn leaves

Idag är det första september och det känns bra. Några lugna sköna höstmånader när det inte händer så mycket väntar. Dessa vackra höstlöv får illustrera min välkomsthälsning till hösten. Dessutom har bloggen fått en ny höstlövsinspirerad skrud.

Stickmani

Igår såg vi Jakten på lycka, den var alla tiders. Vilken resa för Will smith - från Fresh Prince i Bel air - till detta! Tyvärr fick vi se den på miniatyr-Tv:n, för plasma-Tv:n hade inte kommi igår! Besvikelsen var enorm och jag tror inte Mats har kommit över det än. Nu får vi vänta i två veckor till!

Jag har börjat sticka nu. Det är väldigt beroendeframkallande. Det är nästan så jag stickar några varv när jag går upp och kissar på natten. Jag ska visa er mina alster när jag är klar. Det bli dock bara halsdukar för det är det enda jag kan. Börja sticka allihop, det är så avkopplande. Handarbete har samma effekt som beröring. Det utsöndrar må-bra-hormonet oxitycin. Samma rogivande hormon som frigörs vid massage, kramar, smek och pussar. Prova så får ni se!

Dagen D

Imorgon är dagen med stort D. Vi ska hämta den. Den länge emotsedda. Beslutet har föregåtts av både tvekan och förvirring. Ibland har vi nästan blivit osams på kuppen, mycket känslor har legat i luften. Det är ett livsavgörande steg. Ett tag tyckte Mats att jag verkade för oengagerad, men jag försökte väl bara fly faktum. Skulle vi våga? Var vi redo? Men nu är beslutet taget och det är oåterkalleligt. Imorgon blir vårt hem aldrig detsamma. Hela lägenheten måste möbleras om och anpassas. Våra liv kommer att se totalt annorlunda ut och våra vanor kommer att rubbas rejält. Nej... vi ska inte hämta ett adoptivbarn, men däremot en plasma-Tv på 42 tum :)

ILSKA

Jag är så arg att jag darrar när jag skriver. Nyheten att stureplansprofilerna friats från våldtäkt har nått mig. De som följt med i media har kunnat läsa om dessa s.k. profiler som nu anklagats för två våldtäkter, men friats från båda. Kan det vara en slump? Knappast!

Jag hade hoppats att det efter de senste årens debatt i ämnet skulle ha hänt något, men icke. Man har kvinnornas utsagor, man har grova sms mellan männen där de skryter om det inträffade, man har skadorna dokumenterade. Den första domen lyder att de inte kunde förstå att hon inte ville. Den andra att hennes minnesbilder är för vaga (kvinnan var drogad). Så tjejer kom ihåg - du ska inte bara vara oskuld, protestera vilt trots att du är livrädd och kanske drogad, ha osexiga kläder och vara nykter om du ska kunna vinna ett våldtäktsmål, du måste också, oavsett medvetandegrad, minnas allt i detalj.

Idiot - fyra bokstäver

Idag fick eleverna lösa korsord, lite lagom lättsamt i början, men samtidigt ett ypperligt sätt att lära sig nya ord. En av mina manliga elever säger utan att le:
- Idiot, fyra bokstäver, är det du eller?
Ibland ställer jag mig frågan om det inte är lite dumsnällt att jag fortsätter tycka om mina elever trots allt. Men i nästa sekund känner jag mig övertygad om att det är det enda sättet att klara jobbet på. Dåre var ordet.

Kappkap

Förra årets vinterjackeköp blev grymt misslyckat och smått panikartat. Två gånger har jag nu gjort samma misstag och köpt jackor på herravdelning, men jag gör inte om samma misstag en tredje gång. Nu har jag äntligen fattat att killar är smalare över höfterna och köper man en killjacka som passar upptill så blir den för trång över stussen, med följden att jackan hasar upp och man får en stor "mage". Nu har jag köpt denna kappa från H&M:s damavdelning. Den är visserligen lite tråkig, men jag tänkte sticka en massa färgglada halsdukar att ha till. Det har nämligen blivit dags att haka på den återupplivade sticktrenden.

Man kan ju bli mörkrädd för mindre!

På hemsidan St Andrews face transformer kan man med hjälp av ett foto få se hur man ser ut som gammal, bebis, asiat och mycket mer. En fruktansvärd upplevelse, som jag (mitt nyfikna pucko) inte kunde låta bli att prova. Det skulle jag aldrig ha gjort. Här ser ni den framtida Malin. Jag varnar er - prova inte!Mitt liv kommer aldrig mer att bli detsamma.