onsdag 30 november 2011

För tidigt ute

Imorse ropade jag hysteriskt:
- Nu börjar julkalendern! Kom barn! Skynda er! Odin, nu blir det adventskalendern på TV! Sätt dig! Tjuvarnas jul!
Jag sms:ade mina systrar, snäll som jag är, för att inte de skulle missa denna högtidsstund och sen placerade jag mig och barnen i soffan. Tiden gick och jag började bli irriterad på programledaren som aldrig tog på sig tomteluvan utan babblade på om annat. Kollade klockan.
- Vad håller hon på med? Klockan är ju kvart över nu! Va fan! Nej! Det är sista november idag! Det är ju imorgon! Åh! Jag tog fel på dag Odin. Förlåt.

P.S. Jag vet att jag är över 30 år men när det kommer till julkalendrar är jag fortfarande ett barn. Däremot har jag ingen chokladkalender, som vissa andra vuxna... D.S.

tisdag 29 november 2011

Alfons är dagens husgud

Jag har precis sovit middag men känner mig lurad. Var är piggheten? Man blir ju bara trötttare av att sova på dan. Hur ska jag nu komma igång igen? Odin är hemma från föris idag för han är så snorig. Vi ser på bästa Alfons Åberg på Youtube, äter mackor med marmelad fast det är mitt i veckan och bygger koja. När prinsarna vaknat ska vi knalla iväg till Colorama och köpa två burkar med kulörprov. Jag och Mats lyckades lugnt och harmoniskt enas om färg till vardagsrum och kök igår så nu ska vi provmåla oss fram till rätt nyans. Nästa vecka kommer målarna!

måndag 28 november 2011

Bli inte arga på mig nu men jag längtar nästan redan tills julen är slut

Jag trodde aldrig jag skulle säga det - men julen känns som parentes för mig i år. Eftersom allt fokus ligger på husets slutprocess nu och alla beslut som ska tas i och med det (tapeter, färger, golv, badrumsinredning, klinker, kakel, innerdörrar) så orkar jag inte julbestyra så väldans i år. Jag och Mats ska inte byta julklappar med varandra och först idag, måndag, har jag plockat fram stjärnor och stakar.

Första advent firade vi dock grundligt med julmarknad, middag med översovning hos mamma och pappa och hela söndagen myste vi tillsammans med svärmor.

Tomten var lite gubbsjuk men han hade iallafall riktigt skägg. Alla är dästa efter den supergoda maten.Jonathan är, välförtjänt, mycket populär. Alvar vilar mot mosters beniga skuldra. Mats var trött på söndagen efter att ha suttit uppe och gafflat halva natten men jag visade ingen pardon.

torsdag 24 november 2011

Värdefull vän

Igår var min äldsta men nästan nyaste vän här och fikade - granntanten. En bit över 80 men hippare än mig. Och dig. Tillsammans.

onsdag 23 november 2011

Vardagsfest

I måndags var vi bortbjudna på middag hos Linda och hennes familj. Man borde bjuda hem folk mer på vardagar. Det känns som fest fast det är vardag. Festlig var också den stora flygande flugan med lysande ögon som flög runt i trappen. Odin pratade om den långt efter. Mats blev lika betagen i huset som jag blev första gången. Det är inte ofta man får gå in i ett så välbevarat hus från 1920. Man känner historiens vingslag - för att utrycka det lite pretentiöst.

tisdag 22 november 2011

Julkyrkis

Jag sitter själv vid datorn och unnar mig marabou chokladkakor (supergoda!) efter en varannantimmesnatt med liten febrig Alvar. Igår förmiddag var det full rulle däremot - på Kyrkis julspecial. Vi är otroligt bortskämda med en oslagbar barnverksamhet här i Leksand.Odin målar en ljusstake.Se men inte röra.Pysselbordet var som ett stort smörgåsbord. Det var inte utan att man önskade att man var där utan barn.Odin tyckte det var roligast att baka pepparkakor (läs: äta deg).

måndag 21 november 2011

Tapetvånda

Tack för alla smakråd kring tapeterna! Ni stärker mig i min övertygelse. Men det är svårt att välja - ju mer man tittar desto fler fina hittar man. Jag drömmer om tapeter. Jag ligger vaken på nätterna och funderar på tapeter. I lördags var jag på Colorama. Jag hade förväntat mig att bli behandlad som Julia Roberts i Pretty Women när jag sa att jag skulle ha tapeter till ett helt hus. Ni vet när personalen i klädaffären börjar fjäska för henne då de förstår att hon har pengar? Men inte fick jag komma in i ett enskilt rum, sätta mig i en skön fåtölj med ett glass bubbel i handen och få en enskild presentationen till musik inte. Jag fick stå där i min ensamhet och svettas och bläddra i otympliga tapetböcker som alla andra som bara skulle ha en futtig fondvägg. Nästa gång tar jag en kaffetermos med mig.

Torsdagens middag

Jag tänker inte ens ursäkta mig. Så här får det se ut. Ibland. Om man saknar tid och/eller ork. Och vill ni veta en sak? Det var gott också. Hör av er om ni vill ha receptet...

torsdag 17 november 2011

Det är lätt att vara vågad i fantasin...

...men på en fönsterlös liten toalett kanske man vågar satsa på stormönstrat? Tänk vad glad man skulle bli när man sitter där och kackar? 1. Hanna Werning
2-4. Josef Frank
5. Sandberg

onsdag 16 november 2011

Trafikpolisen

Jag har närt en liten konstapel vid min barm. Hans hjärtefråga är trafiksäkerhet. Nådig den som inte har båda händerna på ratten eller bältet på, den får sig genast en påminnelse. Mycket bra för mig som dessvärre kan slarva med både det ena och det andra. Och som ni ser på årets skolfoto kan han var mycket bestämd när han sätter den sidan till.

tisdag 15 november 2011

Klipper & klistrar

Förutom barnen är inredningen i huset i princip det enda jag tänker på nuförtiden. Och eftersom inredning är en passion för mig är det rena drömmen naturligtvis. Jag kollar bloggar, tidningar, river ur och klistrar ihop inspirationskollage till varje rum. Det är så förbannat kul att jag nästan glömmer att äta.

måndag 14 november 2011

Barn på bygget

Som ni förstår är bygget en helt fantastiskt rolig lekplats för barn. Och fullständigt livsfarlig! I fredags sov lillebror snällt i vagnen och jag kunde passa Odin så han fick röja i huset i nästan två timmar. Han var helt salig. Mats och Gunnar, som spikade takpanel, var tålmodiga med den vetgiriga lilla gossen och svarade på samma frågor om och om igen. Jag undrar om Odin förstår att vi faktiskt ska bo där snart? Det är ju knappt så jag gör det.

Virrigt värre

Jag kan nog snart klassas som samhällsfarlig. Egentligen borde jag inte gå utanför dörren. På Hemköp igår betalade jag och gick - utan varorna. Jag hann nästan hem innan jag kom på det och fick vända med barnvagnen. Senare på kvällen kom jag till träningen och fann att träninsgsskorna var hemma. Då blev jag sur, sket i alltihop, och åkte hem och sprang en sväng istället. "Svenskläraren" kan inte ens stava längre, skrev "älakar" när jag skulle skriva "älskar" på ett papper. Det är tur att jag har sönmnbristen att skylla på för annars skulle jag bli orolig. Imorse vågade jag, trots förvirringen, gå till Kyrkis med barnen. Jag koncentrerade mig hela tiden och tror att jag fick med mig allt och alla hem.

söndag 13 november 2011

Örngott och örvärk

Tack för at ni tar mitt gnäll. Och för att ni bryr er. Jag ska väga samman alla synpunkter och försöka komma till ett beslut.
Igår hade vi brorsan och familj här på middag. Det var väldigt trevligt och väldigt livat som vanligt. De lämnade efter sig en nästan deprimerande tystnad och en slemmig gul skorpionsvans som nu sitter i taket och liknar en stor snorkråka. Imorse fick Mats frukost på säng, ett örngott och örvärk (!) i farsdagspresent. Nu ska vi fika och sen ska vi gå och hälsa på sådana här hårfagra kossor. foto pinterest.com

torsdag 10 november 2011

Gnällkväll

Nu ska jag gnälla ur mig lite. Så ni som inte gillar det kan surfa vidare till något ställe där solen alltid skiner.

Jag är så trött så jag måste lägga hakan i handen. Jag sitter som saknade jag ryggrad. Orkar knappt glädjas åt varken dagens loppisfynd eller eftermiddagens spontanfika hos Karin. Känner mig risigare än någonsin. Har varit mer eller mindre snorig i en månad nu. Har ammat i snart ett år. Dag som natt. Mats är i huset och målar takpanel. I förrgår kväll var han och tvättade bilen på OKQ8 efter att barnen somnat, för att inte förlora någon tid med dem. Han är nog inte så pigg han heller. Det är mycket nu. Och även roliga saker, som barn och husbygge, tar på krafterna.

En mamma i en dokumentär berättade att hon inte fått sova på väldigt länge på grund av ett överaktivt barn. En dag började hon kleta pannkakssmet på väggarna och kasta tallrikar omkring sig. Min pannkakssmet hamnar fortfarande i långpannan men lite gnäll måste jag få unna mig.

Nu vill jag inte ha några kommentarer om att jag är "fin" och "måste få sova". Tack, det vet jag redan. Ni får bara skriva hur jag - utan gråt - ska få Alvar att sluta äta på nätterna. Det borde innebära att jag inte får några kommentarer på detta inlägg.

God natt mina kära bloggföljeslagare.

Men jag har en blogg i alla fall...

Är jag den sista människan under 40 som inte har Ajfån, aldrig spelat wordfeud, använt spotify eller sett True blood och Grey´s anatomy?

onsdag 9 november 2011

Det är aldrig för tidigt för julstök

Klockan nio imorse stormade Jonna in iklädd förkläde och med kavel, pepparkaksformar och julmusik i famnen. Vilken utmärkt idé att baka pepparkakor i november. Förberedelserna. Förväntningarna. Julen är ju nästan bäst innan. Så varför vänta?

tisdag 8 november 2011

Förskolefest

Jag har alltid varit nöjd med Odins förskola men lokalerna har aldrig känts ändamålsenliga utan lite för trånga, särskilt sen Odin blivit äldre. Nu har småbarnsavdelningen Liss-stuggu stängt och alla barn och personal har flyttat till den andra förskolan i Tällberg som byggts om och renoverats. Nu är det ljust, fräscht och med många stora och roliga rum. Idag var det invigning med bandklippning, press och tårtkalas.

Från och med denna vecka går Odin två heldagar istället för tre halvdagar. Det blir kul för honom att följa en hel dag, få vara med på mellis och eftermiddagspysslet. Sen kan Mats hämta honom, vilket underlättar för mig och spar lite bensinpengar.

Tyvärr blev han lite ledsen idag när vi skulle gå och han stanna, men det var inte så konstigt, eftersom både farmor, moster, mamma och lillebror lämnade honom. Jag hoppas att det gick över fort, det skulle vara fruktansvärt tungt med ett bakslag nu när det gått så bra med flytten hittills.

måndag 7 november 2011

Döm inte hunden efter håret

Det är obegripligt hur någonting som ser ut att kunna få liv och krypa iväg vilken sekund som helst kan vara så gott. Men så är det med rotselleri. Det ser vidrigt ut i närbild men smakar ljuvligt.

Finmiddag i föräldrahemmet

I lördags fick jag nästan julkänslor när vi var bjudna på middag hos mamma och pappa tillsammans med min faster och hennes man. Det var jättemysigt och maten fantastisk god. Men så har jag ett kockämne till pappa också.