Novembermörker och ljusglimtar

Jag är inte riktigt kompis med november känner jag. För mycket sjuka. För mycket mörker. För mycket stress. Men det har varit oförglömliga ögonblick också. Som när Knut mötte min blick och log mot mig för första gången till exempel. 

Livet på en hylla

Övervåningen har blivit ett hem ikväll. Jag har nämligen, i Mats frånvaro, monterat sex låga Billy-hyllor (ett toppen lördagsnöje i sällskap med lite rödvin). Äntligen har vi en bokhylla! En bokhylla är inte ett alternativ för mig. Det är en nödvändighet. Men med en gavelspets till sitt förfogande var det inte helt lätt att få till det, tills jag för några veckor kom på att det är superfint med låga bokhyllor. Så självklart. Ändå tog det 1,5 år att komma på det. Men det är som klyschan säger - man måste bo in sig. 
   Nu återstår det roligaste. Att fylla hyllorna och sätta tavlor ovanför. Och någon färgkoordination blir det rakt inte tal om, hur fint det än må vara. Hur ska jag kunna sätta böcker av samma författare på olika ställen? Omöjligt. 
   Nu är klockan 22.09 och sängen kallar på mig starkare än vanligt eftersom jag har varit dagmamma hela dagen (Vincent och Embla). Tack för att ni tittar in! God natt…     

Bilden har jag lånat från Krickelin som hälsat på hos Lisa Burenius. 

Minisemester och semesterminne

Helgen var synnerligen prima. Jag och mamma var i huvudstaden. Bodde på hotell, åt på restaurang, var på Gardells föreställning och handlade finfina saker och kläder. Väl hemma kände jag mig upprymd och påfylld. Tack mamma för att du ser vad jag behöver när jag inte gör det själv.  

Jag har gjort en fiskmås av strandfynd från Skarbohäll. Så fort jag såg pinnen insåg jag att den var en fågel. 

Barnen är också kreativa och kommer hem med konstverk titt som tätt. 

En fin filt fyndade jag på loppis för några helger sen. 

Skarbohällsmåsen. 

Tittut Knut

Jag har ännu inte presenterat mitt nya lilla syskonbarn. Här har ni den bedårande lille pojken, som i samma ögonblick han kom ut fick sin självklara plats i allas våra hjärtan... Jag har inte riktigt landat i det faktum att Jonathan och Jonna är mamma och pappa! Att alla vi fyra syskon nu är föräldrar till en hel skock fantastiska ungar. Livet är stort.

Höstlovet dag 3

Middag hos mamma och pappa… 

Höstlovet dag 2

I går tog jag och barnen igen lite förlorad kompistid - lek på dagen och bio på kvällen med goda vänner.